Friday, July 13, 2007

Hej jag heter Hazzano och är heroinist

”Hej jag heter Hazzano och är heroinist”. Mina tankar och känslorna har på den sista tiden verkligen nått pampiga och orörda toppar högt upp bland moln. Men det är svårt att glädjas över något som fort kan dra en själv skrapandes med ansiktet i torr och sprucken öken. Heroinister är en rätt knepig och svår grupp att förstå. Vem som är min fiende är lika självklart som vems ansikte som håller upp den röda och flammiga trämasken. Det är så han gestaltas i min mardrömmar. Jag har en personlighets klyvning på ett annorlunda sätt. Jag har själv skapat min drog personlighet som är knarkaren, jag är däremot den som försöker sluta

***************************
Stenen, som är vikten av all skam jag bär, lämnar aldrig sin plats i bröstkorget. Den vet när den skadar en som bäst och börjar därför inte existera förrän tystnaden tagit över. Ljudet den ljusa dagen dirigerar utifrån från jordens hjärta, den goda och alltid svikna naturen, gör sitt så länge solen orkar. Natten är svag, skyddandet av den briljanta och kortlivade arten minskar, nattens vindar får agera passivt vittne och informatör åt solljusets hjältar. Det goda finns många gånger utanför mig, folk som bryr sig om mig för att jag är jag och ingen annan. Man varnade för äpplet och förbjöd dem att äta av det. Trots det tog Eva, nyskapt och med massor av oprövade egenskaper, en tugga och faller därmed död. Första offret vars död grundar sig i nyfikenhet hennes skapare tilldelade henne.

****************************
Man söker svar i ren desperation och svaren verkar bli svårare ju mer man tänker på hur man en dag ska krossa kedjorna som begränsar ens frihet. Ibland får man högmod och tror man klarar det här ensam, inte behöver man nyckel till låsen på kedjorna. Krossa dem med egen kraft. Heroin pundandets Jag utvecklas i missbrukaren varje natt så länge man är aktiv i tanke och i handling. Den kan börja med att leka med dina undermedvetna drivkrafter och utnyttja defekterna i ditt psyke för att slutligen göra dig till din egen slav. Abstinens där fysiken står som första delmål i heroinets mordplan är den minst svåra att övervinna. Det är dock inte enkelt och det krävs en modig syn av en stenhård bluff. Hur länge pallar du vara sjuk, hur länge orkar du räkna sekunderna i din intensiva avtändning som går i slow motion... Vågar du inte syna vinner heroinet och du får stapla ditt skamsna nederlag i hjärtat på högen med resten av de nederlag som tynger hjärtat. Men innan allt det här är igång. Det bästa sättet man undviker att hamna i beroendets slavliknande förhållanden är ju så enkelt som att aldrig testa. Visst vissa har lättare att fastna i beroende av olika skäl, men förr eller senare. Ingen är starkare än dem beroenden jag förklarar, hjärnan din är defekt och otillräcklig. Vi är för komplexa för vårt eget bästa, vi sätter oss i trubbel som psyket senare inte kan hantera.

**********************************
Människan som glänser på jorden med sin överlägsenhet är i sin tur lätt påverkad. Alla beroende människor utvecklar vissa egenskaper som är speciellt konstruerade för att överleva. En pundare som inte lär sig manipulera och förneka överlever inte. Förnekandet t.ex. utvecklas fortast för skydda psyket mot moralen. En heroinist kan inte traska runt och alltid vara ärlig mot sig själv och andra, han måste självklart ljuga mer och mer. Beroende människan utvecklar massor av sådana nya egenskaper, fler ex. likgiltighet, dålig självkänsla och självömkan. Ett av dem bekvämaste faktumen i beroende livet är beställning av känsla. Tänk att du vill piggna till för att orka palla köra bilen i fem timmar till Göteborg. En narkoman hade funderat på ta någon form av amfetamin eller annat uppiggande. Du hade troligen försökt sova en stund innan resan och packat ner termos med kaffe för att sen pissa hela vägen. Beställningen av en specifik känsla väcker en annan beställning som kräver en annan. Efter resan ligger man i sängen med ögonen uppspärrade att man ser mer av ögat än vad man vill. Det går absolut inte att sova, klar vaken och inga tecken på trötthet. Benso blir drogen som beställer trötthet. Till slut blir detta ett djupt och inrotat levnadssätt. Det finns många droger som lockar fram en specifik och behaglig känsla, man kan köpa det och därmed planera allt på denna nedtrampade väg.

*******************************
Jag känner att hyckleriet i en kenyans skepnad börjar hinna ikapp mig på löparbanan och undrar vad som hände med det 1km långa försprånget. Jag kommer aldrig påstå att det inte är skönt att tända på. Känslan är skönare än allt du kan tänka dig och sex som underhållning gör en Britney Spears och tappar popularitet. Du får en djävla sjyst skjuts vid injektion som sådan är obeskrivlig. Man blir varm i kroppen på ett behagligt sätt och alla bekymmer skjuts upp i några timmar. Har du ångest, massa negativa och obeskrivliga känslor, så hjälper heroin att plocka bort dem och allt annat som stör dig i några timmar med garanti att dem kommer tillbaka om du inte tar mer. Alltså mina bekymmer och ångest känslor jag drogade bort med heroin för några år sedan i början är annorlunda från dem jag har idag. Nu har jag riktiga ångestattacker som jag fått pga. missbruket. Den onda cirkeln har aldrig varit tydligare. Ät knark – bota depression – ät mer knark – bota det som förra knarket ådrog. Det enda som bryter cirkeln är ett dödsfall eller drogfrihet. I bägge fallen tror jag missbrukaren känner sig befriad trots att utgången av dem ”lösningarna” är så svart på vitt det kan bli, leva eller dö

********************************
Hörde en gubbe prata om att en avhållsamhet från heroin måste skötas som en hård skilsmässa och ansökan om besöksförbud.

******************************
Heroin skadar inte kroppens inre organ märkbart jämfört med alkohol, men dock har jag aldrig sett en fräsch horsare i 30-40 årsåldern som ser ut att vara i den åldern som födelseattesten visar. Livsstilen som krävs av de flesta heroinister tär på en inåt och ut. Självbedrägerierna är på så hög nivå att dem vridna saker som beroende personer intalar sig själva att tro drabbar även friska, kritiska och utbildade människor. När narkomaner slussas sicksack genom ansvarande myndigheter, krävs det att som knarkare vässa sin manipulerande sida som bildar ett betong säkert radarpar med förnekandet. I många och mitt fall, men inte alla är det första målet på t.ex. socialen att man framställs som ett offer. Fast än jag suttit och självomkat osanna historier om hur det var när jag var barn har jag aldrig varit ute efter hennes medlidande. Dem blåa askarna på björkhyllan avsedd för besökare snyftade min sekreterare i vid seger Men sådan energi och ork som man lägger ner på att rensa alla hinder mellan dig och knarket försvinner när du vill ge upp.

***************************
Vem ruttnar egentligen? Det här ens eget liv, ingen annan skadas än du själv. Socialsekreteraren bryr sig lika lite som om den pärm hon samlat ditt liv i. Familj och anhöriga försvinner för eller senare, det man utsätter dem för klarar dem till slut intel ängre av. Dem kan inte som en själv, knarka bort bekymmer, till slut stänger dem av och förblöder för evigt.

********************************
Du bortglömd tills döden kommer och inget förändras när den är framme förutom att kön till stadsmissionen i Stockholm bli en man kortare. På den här vägen har många gått. Det som en gång började i oskyldig nyfikenhet var i själva verket ett första steg i trappan ned till slutet. /Hazzano

6 Comments:

Anonymous Anonymous said...

Jag får rysningar i hela kroppen, när jag sitter och läser dina inlägg. Jag brukar bläddra förbi här varjedag, kan inte få nog. Jag blir ledsen av att veta en kille som du med så mkt begåvning och talang (du skriver OTROLIGT bra) lider av någonting så hemskt. Jag hoppas att du tar dig ur detta drogberonde "liv" och får en underbar drogfri framtid! Men snälla, sluta aldrig med skrivandet!

Mvh / Sarda...

4:59 AM  
Anonymous Anonymous said...

Hej. det känns verkligen tråkigt att en så duktig kille som dig ska leva i denna "knark värld" som du lever i. DU verkar hur duktig som hellst. Jag kollar denna blogg med jämna mellan rum och undrar när nästa inlägg kommer? Vill gärna höra hur det går för dig? SLuta inte skriva, för det gör du så bra :)

mvh//Nadja

2:52 PM  
Anonymous Anonymous said...

Fortsätt skriva, blir så ledsen över allt detta.. Jag har inte varit där för dig på väldigt länge, vågar knappt fråga dig hur du mår längre.. förlåt mig, du vet att jag älskar dig väldigt mycket..

4:24 PM  
Anonymous Anonymous said...

Jag njuter till fullo när jag läser. Min absolut favorit blogg hittills. Jag är stum. Du skriver obeskrivligt vackert och syftar då inte på skrivsätt endast utan val av ämne att dela med dig av. Du behärskar en en otrolig vacker talang, att skriva och uttrycka dig.

Jag länkar till dig. All ära för min del.

9:10 PM  
Anonymous Anonymous said...

Läser din blogg och känner rysningarna längst ryggen.
Jag är ren från heroin sedan 2 år tillbaka, men känns som det var igår jag sköt i mig skiten sist.

Det som jag upplever så klockrent av det du skriver är speciellt två saker, resorna och döden känns befriande.

När jag åkte nånstans (jag reste längst Europa för att sälja och köpa) var jag tvungen att packa "matsäcken", det otroliga lidandet och den totala avsaknaden av livsglädje när man susa fram genom länderna. Jag har "rest" mycket, men jag har aldrig REST.

Jag såg varje sil som Min sista, "denna kanske dödar mig". Jag längtade efter döden och den frihet det skulle innebära. Man kan inte förklara hur svart ens hjärta är av bitterhet och olycka för en icke beroende.


Jag förstår dig och lider med dig. All lycka till dig <3

4:03 AM  
Anonymous Anonymous said...

Läser din blogg och känner rysningarna längst ryggen.
Jag är ren från heroin sedan 2 år tillbaka, men känns som det var igår jag sköt i mig skiten sist.

Det som jag upplever så klockrent av det du skriver är speciellt två saker, resorna och döden känns befriande.

När jag åkte nånstans (jag reste längst Europa för att sälja och köpa) var jag tvungen att packa "matsäcken", det otroliga lidandet och den totala avsaknaden av livsglädje när man susa fram genom länderna. Jag har "rest" mycket, men jag har aldrig REST.

Jag såg varje sil som Min sista, "denna kanske dödar mig". Jag längtade efter döden och den frihet det skulle innebära. Man kan inte förklara hur svart ens hjärta är av bitterhet och olycka för en icke beroende.


Jag förstår dig och lider med dig. All lycka till dig <3

4:03 AM  

Post a Comment

<< Home