En dagbok författad av en som mig

Friday, April 18, 2008

Bloggen är härmed flyttad.

Vill du komma direkt till den nya bloggen: Hazzano's nya bogg

Annars är adressen, http://hazzano.blogg.se

Thursday, April 10, 2008

Hazzano börjar snart igen.

Kommer göra en liten comeback på en ny blogg, kommer även klistra in alla dessa gammla inlägg i den nya. Mer information kommer men först vill jag veta om det är någon som tittar in här?

Friday, July 13, 2007

Hej jag heter Hazzano och är heroinist

”Hej jag heter Hazzano och är heroinist”. Mina tankar och känslorna har på den sista tiden verkligen nått pampiga och orörda toppar högt upp bland moln. Men det är svårt att glädjas över något som fort kan dra en själv skrapandes med ansiktet i torr och sprucken öken. Heroinister är en rätt knepig och svår grupp att förstå. Vem som är min fiende är lika självklart som vems ansikte som håller upp den röda och flammiga trämasken. Det är så han gestaltas i min mardrömmar. Jag har en personlighets klyvning på ett annorlunda sätt. Jag har själv skapat min drog personlighet som är knarkaren, jag är däremot den som försöker sluta

***************************
Stenen, som är vikten av all skam jag bär, lämnar aldrig sin plats i bröstkorget. Den vet när den skadar en som bäst och börjar därför inte existera förrän tystnaden tagit över. Ljudet den ljusa dagen dirigerar utifrån från jordens hjärta, den goda och alltid svikna naturen, gör sitt så länge solen orkar. Natten är svag, skyddandet av den briljanta och kortlivade arten minskar, nattens vindar får agera passivt vittne och informatör åt solljusets hjältar. Det goda finns många gånger utanför mig, folk som bryr sig om mig för att jag är jag och ingen annan. Man varnade för äpplet och förbjöd dem att äta av det. Trots det tog Eva, nyskapt och med massor av oprövade egenskaper, en tugga och faller därmed död. Första offret vars död grundar sig i nyfikenhet hennes skapare tilldelade henne.

****************************
Man söker svar i ren desperation och svaren verkar bli svårare ju mer man tänker på hur man en dag ska krossa kedjorna som begränsar ens frihet. Ibland får man högmod och tror man klarar det här ensam, inte behöver man nyckel till låsen på kedjorna. Krossa dem med egen kraft. Heroin pundandets Jag utvecklas i missbrukaren varje natt så länge man är aktiv i tanke och i handling. Den kan börja med att leka med dina undermedvetna drivkrafter och utnyttja defekterna i ditt psyke för att slutligen göra dig till din egen slav. Abstinens där fysiken står som första delmål i heroinets mordplan är den minst svåra att övervinna. Det är dock inte enkelt och det krävs en modig syn av en stenhård bluff. Hur länge pallar du vara sjuk, hur länge orkar du räkna sekunderna i din intensiva avtändning som går i slow motion... Vågar du inte syna vinner heroinet och du får stapla ditt skamsna nederlag i hjärtat på högen med resten av de nederlag som tynger hjärtat. Men innan allt det här är igång. Det bästa sättet man undviker att hamna i beroendets slavliknande förhållanden är ju så enkelt som att aldrig testa. Visst vissa har lättare att fastna i beroende av olika skäl, men förr eller senare. Ingen är starkare än dem beroenden jag förklarar, hjärnan din är defekt och otillräcklig. Vi är för komplexa för vårt eget bästa, vi sätter oss i trubbel som psyket senare inte kan hantera.

**********************************
Människan som glänser på jorden med sin överlägsenhet är i sin tur lätt påverkad. Alla beroende människor utvecklar vissa egenskaper som är speciellt konstruerade för att överleva. En pundare som inte lär sig manipulera och förneka överlever inte. Förnekandet t.ex. utvecklas fortast för skydda psyket mot moralen. En heroinist kan inte traska runt och alltid vara ärlig mot sig själv och andra, han måste självklart ljuga mer och mer. Beroende människan utvecklar massor av sådana nya egenskaper, fler ex. likgiltighet, dålig självkänsla och självömkan. Ett av dem bekvämaste faktumen i beroende livet är beställning av känsla. Tänk att du vill piggna till för att orka palla köra bilen i fem timmar till Göteborg. En narkoman hade funderat på ta någon form av amfetamin eller annat uppiggande. Du hade troligen försökt sova en stund innan resan och packat ner termos med kaffe för att sen pissa hela vägen. Beställningen av en specifik känsla väcker en annan beställning som kräver en annan. Efter resan ligger man i sängen med ögonen uppspärrade att man ser mer av ögat än vad man vill. Det går absolut inte att sova, klar vaken och inga tecken på trötthet. Benso blir drogen som beställer trötthet. Till slut blir detta ett djupt och inrotat levnadssätt. Det finns många droger som lockar fram en specifik och behaglig känsla, man kan köpa det och därmed planera allt på denna nedtrampade väg.

*******************************
Jag känner att hyckleriet i en kenyans skepnad börjar hinna ikapp mig på löparbanan och undrar vad som hände med det 1km långa försprånget. Jag kommer aldrig påstå att det inte är skönt att tända på. Känslan är skönare än allt du kan tänka dig och sex som underhållning gör en Britney Spears och tappar popularitet. Du får en djävla sjyst skjuts vid injektion som sådan är obeskrivlig. Man blir varm i kroppen på ett behagligt sätt och alla bekymmer skjuts upp i några timmar. Har du ångest, massa negativa och obeskrivliga känslor, så hjälper heroin att plocka bort dem och allt annat som stör dig i några timmar med garanti att dem kommer tillbaka om du inte tar mer. Alltså mina bekymmer och ångest känslor jag drogade bort med heroin för några år sedan i början är annorlunda från dem jag har idag. Nu har jag riktiga ångestattacker som jag fått pga. missbruket. Den onda cirkeln har aldrig varit tydligare. Ät knark – bota depression – ät mer knark – bota det som förra knarket ådrog. Det enda som bryter cirkeln är ett dödsfall eller drogfrihet. I bägge fallen tror jag missbrukaren känner sig befriad trots att utgången av dem ”lösningarna” är så svart på vitt det kan bli, leva eller dö

********************************
Hörde en gubbe prata om att en avhållsamhet från heroin måste skötas som en hård skilsmässa och ansökan om besöksförbud.

******************************
Heroin skadar inte kroppens inre organ märkbart jämfört med alkohol, men dock har jag aldrig sett en fräsch horsare i 30-40 årsåldern som ser ut att vara i den åldern som födelseattesten visar. Livsstilen som krävs av de flesta heroinister tär på en inåt och ut. Självbedrägerierna är på så hög nivå att dem vridna saker som beroende personer intalar sig själva att tro drabbar även friska, kritiska och utbildade människor. När narkomaner slussas sicksack genom ansvarande myndigheter, krävs det att som knarkare vässa sin manipulerande sida som bildar ett betong säkert radarpar med förnekandet. I många och mitt fall, men inte alla är det första målet på t.ex. socialen att man framställs som ett offer. Fast än jag suttit och självomkat osanna historier om hur det var när jag var barn har jag aldrig varit ute efter hennes medlidande. Dem blåa askarna på björkhyllan avsedd för besökare snyftade min sekreterare i vid seger Men sådan energi och ork som man lägger ner på att rensa alla hinder mellan dig och knarket försvinner när du vill ge upp.

***************************
Vem ruttnar egentligen? Det här ens eget liv, ingen annan skadas än du själv. Socialsekreteraren bryr sig lika lite som om den pärm hon samlat ditt liv i. Familj och anhöriga försvinner för eller senare, det man utsätter dem för klarar dem till slut intel ängre av. Dem kan inte som en själv, knarka bort bekymmer, till slut stänger dem av och förblöder för evigt.

********************************
Du bortglömd tills döden kommer och inget förändras när den är framme förutom att kön till stadsmissionen i Stockholm bli en man kortare. På den här vägen har många gått. Det som en gång började i oskyldig nyfikenhet var i själva verket ett första steg i trappan ned till slutet. /Hazzano

Thursday, December 28, 2006

Jag vill verkligen skriva här men motivationen är så låg just nu och allt är otroligt trasigt. Det är många saker som går fel just nu, jag kan klara av en eller två samtidigt men inte tre och fyra. Därför blir problemet inte bra fyra utan även fem.

Friday, November 17, 2006

Vara någon annan innan jag dör

Det är med en snutta stolthet jag lägger min vikt på tangenterna i detta nu. Jag lyckats att hålla mig ren från subutex, morfin eller heroin i över 71 timmar. "Lyckats" är egentligen en missvisande beskrivning, det korrekta, och lämpligaste borde vara "inte misslyckats". För än är jag inte vid mitt mål, jag mår inte bra och det går inte en minut utan att jag inte tänker på snorta/skjuta halva subutex tabletten jag har inlindat i bit toapapper. Tabletten skiftar plats beroende på vilken byxa jag har på mig, den är min fallskärm om jag skulle må för dåligt.

Jag mår dåligt, inte lika dåligt och inte alls på samma sätt som jag trodde innan. Jag mår sämre psykiskt än fysiskt. Men jag dör inte av att inte missbruka faktum är att jag egentligen missbrukar fortfarande . Jag missbrukar för att dämpa avtändningen. Jag tar hjälp av små, små bensotabletter vars namn jag inte kan för att kunna sova. Lyckas jag bli jag av med ett opiat beroende så lär jag tackla ett eventuellt benso beroende likt king kong på ett tre våningshus.

En sak som får mig att bli galen är att jag inte vet hur länge jag kommer att må som jag gör. Jag vill verkligen veta men det är faktist, tro mig, från person till person. Jag kan ju alltid ringa andra polare, pundar polare som varit i samma sits, men tänk om dem har något lockande i fickan? Jag kan ringa min söta och förstående kompis men min försående kompis förstår ju inte, hon har inte varit i min situation inte ens i närheten. Det är min egen outtröttliga kamp mot min självförstörande ovana. Vem som vinner denna specifika strid är egentligen inte viktigt utan det viktiga är att jag sekunderna innan jag dör i en livs flashback är någon annan än vad jag idag tragiskt nog kan kalla mig för - knarkare.

/Hazzano

Sunday, November 05, 2006

"Ett eget kapitel på ett blankt papper"

Jag har i över två korta veckor försökt sätta ihop planer och fullfölja dem för att bli drogfri på ett smärtfritt sätt. Men denna drog jag fastnat i är inte lik någon annan. Opiater med heroin i spetsen är verkligen tuffa droger som i vissa andliga stunder känns som en av ondskans många verktyg. Jag försöker i huvudet på mig själv konstruera planer på nedtrappning i form av subutex, oxinorm eller oxycontin för att dämpa abstinensen jag blir belönad med för att ha avsluta heroin missbruket. Varje plan som sätts i verk slutar med att jag blir sjuk och bangar ur.

För inte så många dagar sedan hade jag inte tagit någon heroin på över tio dagar, jag gick på subutex istället och försökte trappa ner för att slutligen sluta helt. En dag passerade utmärkt utan droger, galant, men galant byttes fort ut mot värk. Ont i hela kroppen och med en stor ängslighet fann jag mig själv sitta hos en knarkar polare med folie i min hand. Tiden från att jag mådde dåligt till att jag satt med ett rör i min mun och inhalerade sk drakar är ett minne blott. Jag kan inte nu i efterhand redogöra för er vad som pågick i mitt huvud, vad jag tänkte på och kände. Därför är det väldigt svårt för mig att vara förberedd på det jag föll för sist utan varje nytt försök till att bli ren är ett eget kapitel på ett blankt papper, ingen hjälp av erfarenheten.

Jag är inne på en ny plan i skrivande stund, jag har en liten bit subutex kvar att ta innan det blir min sista dos. Hur det kommer gå är omöjligt att veta men jag har inte statistiken eller självförtroendet på min sida. Jag vet inte allvarligt inte varför men det känns inte som att det här blir sista gången. Kanske är det något som ligger och gror i mitt undermedvetna, att jag själv inte ens vill sluta. Vad det än är som får mig att inte känna att morgondagen blir den sista dagen som knarkare och första som stolt son till mina föräldrar hoppas jag det har fel.


/Hazzano

Sunday, October 15, 2006

Är jag smuts ?

Mycket av mina pengar går åt till att släcka min psykologiska törst efter något extra. Jag lägger pengar på skit, jag vet, men vem gör inte?

Alla människor i Sverige har något eller i värsta och mest patetiska fall någon att lägga pengarna på. Jag handlar knark, du handlar lottor och han du vet, som du nickar åt jämnt men inte känner, köper kanske dyra och trendiga jeans för sin lön. Du som köper lottor är nog inte den allra "finaste" medborgaren men du står inte längst ner. Han som köper jeans är inte heller legitimt stämplad som samhällets smuts. Jag däremot är kriminell, legitimt stämplad som den lägsta medborgaren i det hierarkiska Sverige. Varför? Jo, jag lägger pengar på något som för stunden får mig att må bättre- som resten.

Ni har inte stött på en nyliberal och jag är heller inte alltid konsekvent i mina åsikter. Faktum är att jag faktist tror att en legalisering av knark kortsiktigt skulle vara en katastrof och långsiktigt vet jag faktist inte. Man kan om man vill jämföra med Holland men går det verkligen att göra det? Är vi inte för olika, Holland har t ex dubbelt så stor belfolkning, landet är lika litet som skåne och fotbollslandslaget slår det svenska med 10 mål en bra dag.


/Hazzano